Jordrannsakningsprotokoll

Jordeböcker

Fredagstomten

Jordrannsakning

Ordlista

Vad står var i jordeboken? (klickbar bild)

Startsida

Jordrannsakningsprotokollen är inte särskilt frekvent förekommande. För vissa områden finns det omfattande protokoll medan det i andra finns ytterst få. Som en jämförelse kan jag nämna att det i Östra Göinge härad i Skåne 1671 finns jordrannsakningsprotokoll över 607 hemman som jag studerat. Dessa utgör samtliga krono-, skatte- och utsocknes frälsehemman i häradet. Insocknes frälsehemman ingick inte i dessa jordrannsakningar som utfördes av kronan. I Sävedals härad som finns på landsarkivet i Göteborg har jag endast funnit några stycken jordrannsakningsprotokoll. Detta visar tydligt på hur olika förekomsten av dem är i landet.

Jordrannsakningsprotokollen tillkom i syfte att få fram en rättvis bedömning av hur mycket skatt som skulle betalas. Ofta låg skattesatsen för ett hemman fast, trots att det kunde ha skett förändringar i bl.a. jordinnehav vilket kunde innebära att den totala avkastningen var mindre eller t.o.m. större. Vid jordrannsakningen gjorde man en omfattande kartläggning av hemmanet och dess marker samt inventarier och boskap. Hur det gick till är olika över både tid och rum. Till sin struktur är jordrannsakningsprotokoll mycket olika jordeböckerna. Jordeböckerna är enkla att läsa och det är lätt att få fram uppgifterna medan det i jordrannsakningsprotokollen är betydligt svårare eftersom uppgifterna är inbakade i en slags berättelse om hemmanet. Uppgifterna som man kan få fram i dessa protokoll är mycket varierande.

Vad finns i jordrannsakningsprotokollen?

Uppgifter som kan förekomma i jordrannsakningsprotokoll är: hemmanets namn, kort historik, tidigare och aktuella ägare eller brukare, mantal, kvaliteten och storleken på åker och äng, vad som odlades, utsädesmängden, uppskattade värdet på avkastningen, höskördens storlek, uträkningen av skatten, storleken på olika slags skatter samt uppgifter av varierande slag såsom, boskap, skogsbestånd, kvarnar, fiskevatten, med mera.

  Med andra ord kan man skatta sig lycklig om man får tag i jordrannsakningsprotokoll som rör det man själv är intresserad av eller forskar om. Dessa är mycket utförliga och är väl värda den tid det tar att finna dem. Ett problem med protokollen är nämligen var man kan finna dem. De kan vara utspridda, antingen på ett eget ställe i häradsrättsarkivet eller så kan de finnas instoppade i domböckerna som innehåller domar och beslut. Det innebär att de är väldigt svåra att få tag på eftersom man måste bläddra igenom hela domboken vilket är tidsödande. Men som sagt, finner man ett protokoll är det mödan värt.

Skulltorp östergård - ett exempel

Genom att studera ett exempel kan vi se värdet av informationen som vi får fram. I Sävedals härad, Partille socken (nuvarande Partille) finns ett område som heter Skulltorp. I jordeboken 1697 får vi reda på att det fanns två hemman som hette Skulltorp. Det ena hette Skulltorp västergård och var ett skattehemman på 1 mantal och det andra Skulltorp östergård som var ett frälsehemman på 1 mantal. Ägaren till frälsehemmanet var Petter Borgstedt och det brukades av Hans och Jörgen, båda med 1/2 mantal var. För Skulltorp östergård finns ett jordrannsakningsprotokoll som upprättades 1689. I protokollet står följande:

 Transkription av jordrannsakningsprotokoll, Skulltorp östergård 1689

Skulltorp gammalt frälsse hemman mantal 1. Tillhörigt Tullförvaltaren i Wardberg Välbemälte Petter Borgstedt. Brukas med Egne afwell. Husen är tämligen wällbehållden både uti Man och ladugården. Åkern är Ensäde och består af Ler något mullblandat -åhlig god åker till  6 2/5 tunnland och af lehr med sandblandat något mager åker till 4/5 tunnland och af sand med miälle och s-åg mycket mager åker till 3/10 tunnland. Tillsammans 7 ½ tunnland och utsäde, Åkern dyfat där som han (---) af hällar, Engen består af hårdvall, något tuhnig men en del mager, dock Temmelig god äng som af sig kastar (---) till 36 pahlm lass är ängen wäll rögd och handteratt så att hon intet widare kan förbättras. Nu på gården födas 24 nöt, 14 getter och 5 hästkreatur. Inga hagar till hästar, kor eller kalfwar. Nötorftig Kåhlgård, Gerdassgårdar av sten behålden, nödtorftigt Muhlebete. En liten bäcke qwarn som allenasst går höst och wår när flod är, fiske siöö finnes fuller på Utemarken men brukas intet förmedeht den mykna bråten som där uti är, skoug finnes intet, hwarken till Tomber (---) eller Wedebrand.

(Anmärkning: - betyder att en bokstav- och (---) att ett ord inte kunnat utläsas.)

  Vi får alltså reda på att hemmanet var ett gammalt frälsehemman på 1 mantal som tillhörde tullförvaltaren i Varberg, Petter Borgstedt. Husen på Skulltorp östergård bestod av en mangård och en ladugård som var i gott skick. Det bedrevs egen avel på hemmanet och man hade tillgång till 7, 5 tunnland åker (ca. 3.75 hektar) med varierande kvalitet. Att kvaliteten på åkern delades upp i tre delar kan innebära att det var tre olika åkerlappar men vi kan inte vara säkra. Utsädet till åkern var lika stor som arealen, d.v.s. 7, 5 tunnor. Ängen bestod av hårdvall, en del mager men överlag ganska god, vilken gav en årlig avkastning på 36 palm hölass. Ängen beskrivs som mycket välskött. På hemmanet fanns det 24 nötkreatur, 14 getter samt 5 hästar men inga speciella hagar för dem. Vi får även veta att pålgården inte var i bästa skick och att det fanns stengärdsgårdar. Det fanns tillgång till en kvarn vid bäcken men den kunde endast användas på våren eller hösten då vattentillgången var stor. På utmarkerna fanns det en fiskesjö som inte kunde användas eftersom den troligen var igenväxt. Någon skog fanns inte och därmed inte heller någon tillgång till timmer.

Sammanfattningsvis är det alltså betydligt mer information man får från jordrannsakningsprotokoll än ur jordeböckerna.

Jr. protokoll finns utspritt bland:

Häradsrättens arkiv

Häradsskrivarens arkiv

Kronofogdens arkiv

Länsstyrelsens arkiv

Jordrannsakningen skedde 1689 och berörde Skulltorp östergård. 

Transkribering innebär att man skriver av ordagrant

Text och foto: Bengt Kjällman  2000-08-17