Fredagstomten

I stadsdelen Västra Frölunda som ligger i Göteborg finns en gatuadress med ett märkligt namn: Fredagstomten. Första gången vi stöter på namnet frågar vi oss själva var det kan komma ifrån. Det första vi kan göra är att slå upp namnet i boken ”Göteborgs gatunamn” eftersom vi inte vet något mer än själva namnet. Där får vi reda på att gatan är belägen på en tidigare gårds ägor som hette just Fredagstomten och vars namn går tillbaka till mitten av 1500- talet. Nu har vi alltså både ett namn och ett objekt samt en kortfattad historik. Vi kan även slå upp namnet i "Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län". Men om vi vill veta mer om gården från olika perioder kan vi vända oss till jordeböckerna som finns på landsarkivet i Göteborg. Om vi inte vet i vilket härad eller socken gården hörde hemma finns det hjälp att få på landarkivet i form av register, böcker eller personal. Fredagstomten hörde hemma i V. Frölunda socken som låg i Askims härad. Men var finns jordeböckerna? För att lösa det problemet finns det ett utmärkt register över jordeböcker på landsarkivet på dess expedition. Där finner vi att den mest kompletta uppsättningen jordeböcker finns i länsstyrelsens arkiv.

Vad finner vi i jordeböckerna?

Nu kommer vi till frågan vilket år vi skall börja med. Eftersom vi redan vet att namnet är från 1500- talet kan vi börja var som helst. Men om vi inte hade veta hur gammalt namnet var skulle det vara bäst att börja med jordeböcker från 1800-talet för att se om namnet finns med där.

Låt oss ta ett exempel för att få reda på vad står om Fredagstomten i Jordeboken från år 1881. Vi går in på Askims härad, Västra Frölunda socken och letar sedan efter namnet Fredagstomten. Där finner vi att gårdens mantalsstorlek var ¼ och att det var ett skattehemman. Skatten betalades i råg, korn, havre, smör och i rena pengar till ett värde av 31 kronor och 58 öre. Vi får också reda på att kronotiondet betalades i korn till värdet av 1 krona och 15 öre. Utöver detta får vi även veta att innehavaren var roterad vid Bohus 2: dra båtsmanskompani för ¼ mantal till 1/16 andel i roten nummer 179. Som synes är uppgifterna om hemmanet knapphändiga men vi får dock reda på en del intressanta saker. På hemmanet odlades det råg, korn och havre och man hade även tillgång till kor eftersom man kunde betalas smör i skatt. Här kommer dock en osäkerhetsfaktor in i bilden - betalade man fortfarande skatt i naturapersedlar eller är det de gamla namnen på de olika skatterna som fortfarande finns kvar fastän man betalar i pengar? Det beslutades nämligen i riksdagen 1869 att grundskatterna helt skulle tas ut i pengar. Med denna osäkerhetsfaktor kan man inte fastställa om hemmanet tidigare odlat de olika sädesslagen. För få reda på detta kan vi gå ännu längre tillbaka tiden.

I Jordeboken från 1825, som för övrigt anses vara en mycket värdefull jordebok eftersom den är utförligare än andra, finns en utförligare beskrivning av hemmanets skatteskyldigheter. Hemmanet ligger fortfarande på ¼ i mantal. För att få en bättre översyn över uppgifterna redovisas de i tabellform.

Fredagstomten i 1825 års jordebok

Som vi snabbt kan konstatera finns ingen skatt som tas ut i spannmål men däremot i smör och malt. Alltså kan vi inte med säkerhet veta vad som odlades på hemmanet utifrån enbart 1881 års jordebok enligt de skattepersedlar som där erlades i skatt. Hemmanet var även dagsverksskyldig och skulle hålla med hästar. En intressant detalj är att en avgift tillkom eftersom det tycks ha varit bråk av någon form. Vad detta innebar får vi inte reda på här men det kan finnas nämnt i exempelvis kyrkoböckerna. Tiondet skulle utgöras av 3 1/5 skilling och hemmanet var fortfarande skyldig att hålla med båtmansrotering till rote nummer 179 med soldatnamnet Hall.

Så får vi fram Fredagstomtens historia!

På det här sättet kan vi forska fram en liten historia om Fredagstomten. Låt oss se vad det leder till. Den här gången vänder vi på turordningen och börjar så långt tillbaka i tiden vi kan. Detta innebär att vi börjar med jordeboken från 1654. Askims härad tillhörde då Älvsborgs län eftersom Gbg: s och Bohuslän inte bildades förrän 1680. 1654 var Fredagstomten ett skattehemman på ¼ dels mantal och ägdes av en adlig person som titulerades Välborne Johan Andersson Wärnskiöld. Han hade redan 1652 köpt hemmanet från kronan. Brukarens namn finns dock inte med. Från och med 1681 finns inte Wärnskiöld längre uppsatt som ägaren till hemmanet då det förmodligen sålts eller dragits in under Karl XI: s reduktion. 1680- 1682 noteras hemmanet som öde, d.v.s. den kunde inte längre uppfylla skattskyldigheten och noteras kan att något namn på någon brukare inte finns med förrän i 1697 års jordebok. Detta år finner vi fem namn på brukare som tillsammans hade ¼ mantal

Hills i Torp	3/32
Jörn	1/32
Kirstin	1/32
Anders	1/16
Bengt i Grimmered	1/32

Åtminstone två av brukarna bodde på andra hemman av namnen att döma, nämligen Torp och Grimmered. Även här kan en komplettering med mantalslängderna från samma år ge svar på frågan om någon bebodde hemmanet. Mellan 1703- 1709 är brukaren av hemmanet hemmahörande i Torp och 1714 finns det ingen brukare alls eftersom den är antecknad som obesutten. 1715 har Anders Larsson tagit över hemmanet och redovisas som dess brukare fram till 1736. Därefter besatt dottern till förre brukaren Britta Andersdotter Fredagstomten. Om vi hoppar ett steg till 1742 finns Britta kvar men 1777 är hemmanet delat på två personer: Erik Eriksson och Hans Eriksson med varsin 1/8 mantal. Här stannar vi till ett tag och studerar hemmanet och dess personer närmare.

14 personer på ett hemman!

I 1777 års jordebok finner vi för första gången att hemmanet är uppdelat på två personer med samma efternamn. Det är Erik Eriksson och Hans Eriksson som båda har 1/8 dels mantal var av hemmanet. Eftersom båda brukarna har namnet Eriksson i efternamn kan vi anta att de var bröder. För få reda på detta måste vi vända oss till mantalslängderna för år 1777. Under hemmanet Fredagstomten finner vi då att de troligen var bröder. Hemmanen delades alltså i två delar för att bröderna skulle ha var sin del när de blivit vuxna. I mantalslängderna är föräldrarna Erik och Britta upptagna såsom boende på hemmanet. Vi får också reda på att det sammanlagt bodde14 personer på Fredagstomten. Genom att använda sig av både jordeboken och mantalslängden får vi alltså fram värdefulla uppgifter om hemmanet och dess invånare.

Från 1700- tals hemman fram till dagens gatuadress

Redan 1755 deltog hemmanet i delningen av den gemensamma utmarken. Från 1777 gör vi ett stort hopp till 1825 vilket vi redan tittat på då vi kunde konstatera att hemmanet ingick i en rote med skyldigheten att bekosta 1/16 av kostnaden. Tre år tidigare hade ett storskifte i Västerhed ägt rum och mellan åren 1847 - 1850 skiftades ägorna genom laga skifte. I 1881 års jordebok hade vi sett att skatten inte längre såg likadan ut. När det gäller skatten kan vi konstatera att den i stort sett varit oförändrad både vad gäller skattens art och summa från 1654 fram till 1881. Därefter har man infört ett nytt skattesystem eller åtminstone ändrat skatternas namn. Vad hände sedan med hemmanet? Av rent intresse lämnar vi jordeböckerna för en stund och tittar på fastighetslängden från 1923. Där ser vi genast en förändring. Mantalet har ändrats till endast 1/8. 1970 namngavs således en ny gata i ett villaområde efter hemmanet Fredagstomten. Det finns alltså stora möjligheter att följa hemmanet både framåt och bakåt från 1500 – talets mitt fram till idag, år 2000, då hemmanet har gett namn åt en gata i V. Frölunda. Men historien om Fredagstomten slutar inte här - den fortsätter in i framtiden.

Räckte maten för alla?

När vi fått fram uppgifterna ur Jordeboken kan vi ställa oss frågan vad de försörjde sig av på hemmanet och om maten räckte för det antal personer som levde där. För få svar på sådana frågor måste vi veta hur stora åkrar och ängar ¼ dels mantalshemman i genomsnitt hade. Dessutom måste vi veta hur mycket mat en genomsnittlig person förbrukade på ett år. Det är inte min avsikt att ingående redovisa bakgrunden till all fakta här eftersom det är omfattande uppgifter som ligger till grund för resonemanget. Det får tyvärr inte utrymme här. Däremot kan vi göra ett räkneexempel som baseras på vetenskaplig forskning i ämnet. Dock måste jag poängtera att forskarna är oense om resultaten och att de kan variera beroende på i vilket område i Sverige det gäller. Generellt sett var den genomsnittliga åkerarealen för ett skattehemman med ett mantal i ett ensädesområde som detta på 11 tunnland. När det gäller att uppmäta ängens storlek är det betydligt svårare eftersom uppgifterna baseras på hölass, inte areal. Per helt skattehemman var den genomsnittliga höskörden 44 hölass. I vårt exempel innebär det att hemmanet år 1777 kan ha haft ca 2,5 till 3 tunnland åker och en höskörd på ca 11 lass. Med ett genomsnittligt korntal på 6 innebar det att spannmålsproduktionen uppgick till ca 15 - 18 tunnor per år. En vuxen person ansågs konsumera 2 - 2, 5 tunnor spannmål per år. För att täcka behovet på Fredagstomten behövde spannmålsproduktionen vara ca 23. 5 - 28 tunnor per år (8 x 2,5 tunnor för de vuxna + 4 x 1,25 tunnor för barnen samt ytterligare 2,5 – 3 tunnor för nästa års utsäde). Med den här uträkningen har vi visat att hemmanet inte enbart kunde försörja sig på spannmålsodling utan man var även tvungen att ägna sig åt andra binäringar såsom t.ex. boskap eller extra arbeten. En genomsnittlig skattesats låg på mellan 25 till 30% av avkastningen vilket i vårt fall skulle innebära att det totala värdet på Fredagstomtens avkastning låg på mellan 7 till 9 riksdaler. Med den summan skulle man kunna få fram ett underlag för om hemmanet kunde producera ett överskott till försäljning genom att studera priser och prissättning vid samma tid.

Exempel på svårigheter att tolka informationen i jordeboken

Uppgifterna som vi få fram i Jordeboken kan vara svåra att få ett grepp om vad de egentligen betyder. Som släktforskare, hembygdsforskare eller andra forskare som använder jordeboken är det bra att ha vissa baskunskaper om agrarhistoria. Vad säger t.ex. ¼ dels mantal om hemmanets storlek beträffande åker och äng? Vad betyder egentligen skatterna som betalades? Var det skatter som utgick i natura eller var det en äldre benämning på skatter som fortfarande fanns kvar men istället utgick i rena pengar? Innebar t.ex. en tunna smör att hemmanet hade mjölkkor och producerade en stor mängd smör? Dessa frågor kan vi inte med säkerhet uttala oss om.

Fler områden att utforska - bygden

Förutom att få fram uppgifter om enstaka hemman kan man ur jordeböckerna även få fram uppgifter som rör en hel socken. Genom att studera jordeboken kan vi få fram hur många hemman det fanns i en socken och vilken jordnatur den tillhörde. På liknande sätt kan vi också få fram en uppskattad åkerareal och höskörd. Går vi ett steg längre kan även beräkna den totala uppodlingsgraden i Västra Frölunda socken. Till slut kan man få en uppskattad kartläggning av ett större geografiskt område vad rör den agrara verksamheten. Möjligheterna är alltså mycket större än var man från början kan tro när man studerar en jordebok Som ett exempel kan vi ta 1654 års jordebok, Västra Frölunda socken. I en sammanställning visade det sig att det fanns totalt 50 skattehemman (47 hela, 1 halv och 2 fjärdedelshemman), 4 kronohemman ( 3 hela och 1 halvt hemman) samt 10 hela frälsehemman. Utöver detta fanns det 2 utjordar, 11 ängar och 1 tomt. Det totala mantalet uppgick således till 61, 5 mantal vilka sammanlagt betalade en skatt på 821 daler och 30 öre. När man sedan sammanställer uppgifter från andra socknar eller härader kan man göra intressanta jämförelser beträffande antal hemman, vilken typ av jordnatur som var vanligast, m.m. Man kan även jämföra förändringar över tid för att se vad som skett i ett geografiskt område.

Slutord

Exemplena vi sett visar vilken stor nytta man kan ha av jordeböckernas information när det gäller att få reda på någonting om ett hemman, en hel socken eller t.o.m. ett helt härad. Kombinerar man sedan jordeböckerna med mantalslängderna har vi sett att fler uppgifter kommer i dagen. Tillsammans med kyrkoböcker, skattelängder, domböcker m.m. kan vi få fram otroligt mycket mer om livet och förhållandena förr i tiden.