Jordeböcker

Upprättandet av jordeböcker går tillbaka till medeltiden då större jordägare, såsom kyrkan och adeln, ville ha kontroll över vad underlydande gårdar kunde betala i skatt. För kronans del upprättades jordeböcker först under Gustav Vasas administration vilket gör att de äldsta är från 1540. Man fortsatte att föra jordeböcker fram till slutet av 1800- talet då dessa, eftersom grundskatterna avskaffades, istället ersattes av jordregistret och fastighetsregistret. Två sorters jordeböcker förekommer. Dels finns det en persedeljordebok och dels en extraktjordebok. Persedeljordeboken var mer utförlig och upprättades vart sjätte år. Efter 1731 upprättades den dock vart tionde år. Extraktjordeboken upprättades varje år och var summariska.

Vad användes jordeböckerna till?

Jordeböckerna användes som en skattelängd för att driva in skatter från gårdarna. Dessa var landsomfattande och upprättades av häradsskrivarna. I böckerna redovisas vilken jordnatur en gård hade. De olika jordnaturer som fanns var: frälse-, krono- och skattegårdar. Innan Gustav Vasas reformation fanns det även gårdar som tillhörde kyrkan. Dessa drogs dock in och tillföll antingen kronan eller adeln. Utöver gårdarnas jordnatur redovisar jordeböckerna även de skatter som var knutna till jorden, s.k. grundskatter. Därutöver kan man även få reda på vem som ägde eller brukade gården samt om den hade förpliktelser gentemot kronan, såsom underhåll av soldater eller skyldighet att lämna förnödenheter till krigsmakten.

För att kunna driva in skatt från gårdarna behöver man fastställa hur stor dess avkastning var. I jordeböckerna är mantalsuppgifterna underlag för skattens storlek och utifrån den räknades de olika summorna ut. Vad som betalades i skatt var olika beroende på i vilket geografiskt område gården var belägen. Generellt sett kan man säga att skatt betalas i det som var mest gångbart vad gäller t.ex. spannmålsodling, boskapsuppfödning eller bergsbruk.

Marginalanteckningar

I marginalanteckningarna förekommer det ibland uppgifter om köp och försäljning av gårdar, jordskiften, m.m. Det kan även röra sig om vem som ägde frälsehemmanen, skyldigheter eller liknande uppgifter. Dessa bör man inte hoppa över eftersom de kan utgöra en ingång till andra sorters handlingar som i sin tur kan bidra med ytterligare upplysningar

Att tänka på när man studerar en jordebok

Fördelen med jordeboken är att det oftast är i den som man kan finna uppgifter längst tillbaka i tiden eftersom det är en av de äldsta källorna av det slaget. Men det finns även fler fördelar, vilka jag redovisar för i de exempel jag använder mig av för att belysa jordeböckernas potential. När man studerar jordeböcker bör man vara medveten om att det kan finnas vissa brister eller felaktigheter. De är på intet sätt uttömmande gällande uppgifter om gårdarna utan snarare ganska begränsade. En gård som tas upp i en jordebok behöver nödvändigtvis inte vara en gård i den bemärkelsen vi idag definierar som en gård. Den kan istället vara fördelad på flera ägare eller brukare och deras familjer. Jordeboken redovisar tyvärr sällan om den skattskyldige gården är delat på flera s.k. brukningsenheter. Man kan luras att tro att det endast rör sig om en gård och en familj när man studerar jordeboken men det som redovisas kallas för ett hemman. I det här fallet var ju kronan inte intresserad av hur många som brukade jorden utan endast att rätt skatter betalades in. För att få reda på hur många som brukade ett hemman är man därför tvungen att använda sig av mantalslängderna, vilket redovisar antalet människor på en gård. Även personen som står under ett hemmansnamn kan vara felaktigt eftersom man oftast summariskt skrev av tidigare års jordebok. Med detta i bakhuvudet kan det vara lättare att förstå innehållet i en jordebok.

Med tanke på de begränsningar som finns i en jordebok kan man fråga sig vad man egentligen skall använda den till. Tyvärr är ganska många som resonerar på det sättet eftersom de inte känner till dess fördelar. Det är dessa fördelar som jag har för avsikt att redovisa vilket kan hjälpa släktforskare, hembygdsforskare samt även andra forskare.

Litteraturtips:

Wirsell, G., Om kronans jordeböcker 1541-1936, Lund 1968.

1825 års jordebok. Notera att det förekommer anteckningar på höger sida av uppslaget.

Jordeböcker från 1662- 1666 som finns i Göteborgs landsarkiv

Var finns jordeböckerna i landsarkivet?

Länsstyrelsens arkiv, landskontoret

Häradsskrivarens arkiv

Hvitfeldtska stipendieinrättningen

Läckösamlingen

Privatarkiv

Text och foto: Bengt Kjällman 2000-08-17